Teknisk handbok oktober 2020

Konstbyggnader - Broar & kajer - Brodetaljer

G.1 Allmänt

 

Kravet på beständighet kan anses vara uppfyllt om konstruktionsdelen är utformad enligt Trafikverkets, Vägverkets eller Banverkets ritning.

 

G.2 Tätskikt

 

G.2.1 Allmänt

 

Vid utformning av tätskikt beaktas risken för glidning om ytan har ≥ 6 % lutning i längdriktningen. Detsamma gäller på klaffbroar.

 

Vid broände avslutas tätskiktet enligt Vägverkets ritning 584:5S-b.

 

Vid övergångskonstruktion avslutas tätskiktet enligt Vägverkets ritning 584:6T-l.

 

G.2.2 Brobaneplattor på vägbroar samt gång- och cykelbroar

 

På betongytor utförs tätskiktsmaterialet med tätskiktsmatta och primer av akrylat.

 

G.3 Beläggning för väg- samt gång- och cykelbroar

 

G.3.1 Allmänt

 

Friktionen, mätt med t.ex. en T2GO-mätare, ska vara minst 0,50, som medelvärdet av de 4 mätningar som genomförs på en 20 m lång sträcka.

 

Vid broände avslutas beläggningen enligt Vägverkets ritning 584:5S-b.

 

Vid övergångskonstruktion avslutas beläggningen enligt Vägverkets ritning 584:6T-l.

 

G.3.2 Beläggning på brobaneplatta av betong

 

Beläggningen på brobana utförs med ABS 11 70/100 och för GC-bana ABT 8 160/220.

 

G.3.2.1.2 Kombinerat skydds- och bindlager

 

Brobana förses med kombinerat skydds- och bindlager av 50mm PGJA. Max variation är +/- 10mm.

 

Angiven tjocklek för bindlager är exklusive justeringar pga. ojämnheter i underlaget.

 

G.3.2.10 Dräneringskanaler

 

Dräneringskanaler utformas som ursparingar i det beläggningslager som läggs på tätskiktet. Dräneringskanalerna utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-e, 584:6S-h och 584:6T-l.

 

G.3.6 Beläggning på brobaneplatta av FRP-Kompositer

 

Kraven enligt avsnitt G.3.2 ska uppfyllas.

 

G.5 Avvattningssystem

 

Alla avvattningssystem ska placeras så att vatten inte rinner ner på underliggande kontaktledning, belysningsanläggning eller annat som kan skadas eller påverkas.

 

G.5.1 Utformning

 

G.5.1.1 Ytavlopp

 

G.5.1.1.1 Anordnande av ytavlopp

 

Ytavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-c, 584:6S-f, 584:6S-j, 584:6S-k eller 584:6S-l.

 

Ytavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-k, rev. A men med ändring till rostfritt stål SS 2377.

 

584:6S-c för typbeläggning 7 och 9 har rektangulärt tvärsnitt och är svåra att byta – används därför inte på våra broar.

 

584:6S-f för typbeläggning 1-6 och 8 har rektangulärt tvärsnitt och är svåra att byta – används därför inte på våra broar.

 

584:6S-j för typbeläggning 7 och 9 har ett cirkulärt tvärsnitt vilket är bra vid byte och är ok att använda på våra broar med alternativ 2.

 

584:6S-k för typbeläggning 1-6 och 8 har ett cirkulärt tvärsnitt vilket är bra vid byte och är ok att använda på våra broar med alternativ 2.

 

584:6S-l för reparation med direktgjuten slitbetong.

 

G.5.1.1.2 Placering av ytavlopp

 

Avståndet mellan ytavlopp får inte vara större än att en tillfredställande avvattning av brobaneplattan erhålls.

 

Broar med förhöjd kantbalk eller med förhöjd gång- och cykelbana ska förses med ytavlopp som ska placeras intill kantbalkarna eller intill gång- och cykelbanorna.

 

Ytavloppen ska placeras så att dess mitt är 0,2 m från kantbalkars och förhöjda gång- och cykelbanors insidor.

 

Ytavlopp ska alltid finnas intill en övergångskonstruktion på den sida som lutar mot övergångskonstruktionen.

 

G.5.1.1.3 Stuprör

 

Stuprör utförs av UV-beständig plast om inget annat anges i annan handling. Ett stuprör utformas med högst två krökar med vardera högst 45° vinkel i rörets övre del samt högst en krök med högst 45° vinkel vid utkastet. Går stuprör ner i mark, så ska renssil, typ Lövis, monteras på röret så att skräp leds bort.

 

G.5.1.2 Grundavlopp

 

G.5.1.2.1 Anordnande av grundavlopp

 

Grundavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-m, dvs. ett utförande med rostfritt alternativ.

 

G.5.1.3 Gasutlopp

 

G.5.1.3.1 Anordnande av gasutlopp

 

Eventuella gasutlopp, i samband med mindre underhållsarbeten då inte hela tätskiktet byts ut, anordnas enligt Vägverkets ritning 584:5S-a.

 

G.6 Lager

 

G.6.1 Allmänt

 

Val av lager ska ske med tanke på minsta möjliga underhållskrav och bästa livslängd.

 

G.7 Övergångskonstruktioner för väg- samt gång- och cykelbroar

 

G.7.1 Allmänt

 

En övergångskonstruktion ska medge tillräcklig rörelse och vara vattentät, typ Maurer eller likvärdig.

 

Beträffande val av utformning och upprättande av konstruktionsredovisning se även SS-EN 1993-2, bilaga B.

 

G.7.1.2 Avvattning

 

Ytvatten som rinner fram längs en övergångskonstruktion ska ledas till ett stuprör med tratt utanför kantbalken genom att övergångskonstruktionens gummielement dras ut 150 mm utanför kantbalkens utsida.

En konstruktion med flera gummielement ska då förses med en glidande täckplåt eller plåthuv med minst 10 mm godstjocklek över kantbalken. De skenor som bär gummidelen ska dras ut 100 mm utanför kantbalkens utsida.

 

G.7.1.6 Höjdläge

 

En övergångskonstruktions överyta ska vara förlagd max 5 mm under beläggningens överyta.

 

G.7.1.8 Jämnhet

 

En övergångskonstruktion inklusive anslutningen till beläggningen ska vara utformad så att den ger god komfort för trafikanterna. Fogöppningen i en gummilamell får inte ha en rörelsemöjlighet större än 90 mm. Detta gäller dock inte om öppningen är täckt av t.ex. bullerdämpande plattor.

 

G.7.2 Verifiering genom beräkning och provning

 

G.7.2.2 Rörelsekapacitet

 

Eftersom rörelsediagram enligt ”Brobyggande krav” (Trafikverket), bilaga 3.9 ska anges på ritning eller i beskrivning kan temperaturen vid tidpunkten för montering vid tillämpningen av SS-EN 1991-1-5, 6.1.3.3(5) anses vara känd.

 

G.7.2 Funktionskrav

 

G.7.2.2 Rörelsekapacitet

 

Eftersom rörelsediagram enligt ”Brobyggande krav” (Trafikverket),  bilaga 3.9 ska anges på ritning eller i beskrivning kan temperaturen vid tidpunkten för montering vid tillämpningen av SS-EN 1991-1-5, 6.1.3.3(5) anses vara känd.

 

G.9 Skyddsanordningar för broar med väg- eller gång- och cykeltrafik

 

G.9.0 Allmänt

 

Arbetsledare och räckesmontör ska ha dokumenterade teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet avseende material, utförande och kontroll av skyddsanordningar motsvarande Svenska Väg- och Broräckesföreningen (SVBRF), auktoriserad räckesmontör.

 

VGU 7.3 Skyddsanordningar    sida 79

 

7.3.1 Allmänt

 

Skyddsanordning ska kunna fånga upp avsett fordon vid dimensionerande påkörning på ett sådant sätt att risk för skador på person och egendom minimeras.

 

Skyddsanordning ska förhindra att oskyddade trafikanter faller nerför stup.

 

Räcke vid stup ska ha sådana egenskaper att dimensionerande påkörande fordon hålls kvar på väg- eller brobanan.

 

Skyddsanordning ska vara placerad så att siktkrav uppfylls.

 

Skyddsanordnings utformning får inte motverka funktionen av eventuella vattenskyddsåtgärder.

 

Räckesståndare eller annan anordning får inte penetrera eventuellt kravställt tätskikt i mark.

 

Skyddsanordning ska vara placerad så att den harmonierar med väg och dess linjeföring.

 

Prestanda för fordonsåterhållande skyddsanordningar ska vara deklarerade enligt harmoniserad standard eller enligt europeisk teknisk bedömning, ETA, baserad på EAD.

 

Skyddsanordningar som inte omfattas av en harmoniserad standard eller relevant EAD ska vara tillåtna för användning av Trafikverket för att få användas på det allmänna statliga vägnätet.

 

Fordonsåterhållande skyddsanordning får inte användas om delar med vikt överstigande 2,0 kg lossnar vid krockprovning, enligt definition i aktuell provningsstandard.

 

Elskyddsanordning på bro över elektrifierad järnväg ska utformas enligt TDOK 2016:0204 avsnitt G.12.3.

 

G.9.1 Utformning

 

Broräcken utförs med slutna profiler, med väl rundade hörn och radier minst 3mm innan ytbehandling är ett krav. Alla ståldetaljer varmförzinkas eller rostskyddsmålas till miljöklass C5-M.

 

Avstånd mellan underkant toppföljare och överkant ram på grind, stänkskydd, mm, får vara max 100mm.

 

Toppföljaren ska vara rund i anslutning till gång- och cykelvägar.

 

Mellanförankringar/diagonaler ska placeras i samråd med beställaren. Viktigt är att armering har tillräcklig förankringslängd utanför räckesståndares skruvgrupp.

 

VGU 7.3.2 Placering av räcken

 

7.3.2.1 Allmänt

 

Räcke ska vara placerat så att

 

1. krav på fri bredd enligt avsnitt 6.1.1.3 Fri bredd uppfylls,

 

2. avkörande fordon före räckesträff har alla sina hjul i marken (undantag slänträcke),

 

3. det får tillräckligt stöd för att behålla egenskaper bestämda vid krockprovning,

 

4. beläggning och vägmarkeringar kan underhållas,

 

5. ytan fram till räcket kan snöröjas (undantag slänträcke),

 

6. det i anslutning till kantstöd ska uppfylla krav i avsnitt 7.3.4.6.4.4 I kombination med kantsten,

 

7. krav på arbetsbredd och fordonsinträngning uppfylls, se 7.3.4.3 Arbetsbredd och fordonsinträngning.

 

G.9.1.1 Övergripande krav avseende säkerhet vid användning

 

G.9.1.1.1 Räcke för vägbro

 

Oavsett referenshastighet ska ett räcke uppfylla krav i SS-EN 1317-5. Krav för kapacitetsklass H2 och skaderiskklass B enligt SS-EN 1317-2 ska vara uppfyllda.

 

Krav enligt ”Krav för vägar och gators utformning” (Trafikverket) ska uppfyllas.

 

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Se sida 226 och framåt. Här står att:

 

G.9.1.1.1 Byggherren kan ange att broräcken ska ha kapacitetsklass H3, H4a eller H4b. Se ”Krav för vägar och gators utformning” (Trafikverket).

 

Råd: De av Vägverket godtagna provningsorganen för datorsimulering av övergångar mellan räcken redovisas i AMA, YE.

 

VGU 7.3.2.3 Broräcken

 

Broräcke ska vara placerat enligt något av följande alternativ

 

1. i brokanter som är parallella med vägbanan,

 

2. i skiljeremsa mellan vägbana och gång-/cykelbana,

 

3. vid vägbanekant, om vägbanas och bros kanter inte är förlagda i samma linje.

 

Broräcke på kantbalk ska vara placerat så att trafiksida av räckets navföljare (eller motsvarande) är minst 0,05 m och högst 0,08 m bakom kantbalkens framkant.

 

När fordonsåterhållande räcke placeras mellan vägbana och gång-/cykelbana ska brokant vara försedd med gång- och cykelbroräcke.

 

7.3.2.4 Räcken i tunnlar

 

Vägtunnel med VR ≥70 km/h ska förses med räcke.

 

Korta avbrott/öppningar i räcke i tunnel ska utformas så att fordon som glider utmed skyddsanordningen inte riskerar fastna eller annars bli utsatt för större påkänningar än skaderiskklass C enligt {SS-EN 1317–2}.

 

G.9.1.1.2 Räcke på gång- och cykelbro

 

Krav enligt ”Krav för vägar och gators utformning” (Trafikverket) ska uppfyllas.

 

Här finns tydligen ett Byggherreval i bilagan men som saknar rubrik i huvudtexten

 

G.9.1.1.3 Byggherren kan ange att ett fallskydd ska förses med nät.

 

G.9.1.2 Utformning av räcke på vägbro

 

G.9.1.2.1 Allmänt

 

Vägbroar ska förses med ett broräcke enligt G.9.1.1.1 i de kanter som är parallella med körbanan. Dessutom gäller följande krav när ett räcke placeras i brons kant:

 

– Toppföljarens överkant ska vara minst 1200 mm över beläggningens överkant där gång- och cykeltrafik kan förekomma på en körbana längs räcket.

 

– Om det finns en gång- och cykelbana längs räcket ska detta även uppfylla kraven enligt G.9.1.1.2. Ett sådant räcke får utformas genom en förhöjning av ett räcke som uppfyller kraven enligt G.9.1.1.1. Förhöjningen får inte påverka räckets funktion.

 

– Den fria öppningen mellan kantbalkens överkant och navföljarens underkant respektive mellan navföljarens överkant och toppföljarens underkant får inte överstiga 450 mm.

 

Om broräcket inte uppfyller detta krav ska räcket förses med mellanföljare, skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd.

 

Dock gäller inte kravet på den fria öppningens storlek för räcken där gång- och cykeltrafik inte får förekomma. Om körbanans kant och brons kant inte är förlagda i samma linje ska ett broräcke enligt G.9.1.1.1 placeras vid körbanans kant och ett fallskydd enligt G.9.1.1.3 placeras vid brons kant.

 

Om nivåskillnaden till underliggande markyta är mindre än 3,0 meter och vattendjupet vid medelvattenstånd är mindre än 0,5 meter får fallskyddet slopas.

 

Om ett broräcke enligt G.9.1.1.1 placeras mellan körbanan och en gång- och cykelbana ska brons kanter förses med räcke enligt G.9.1.1.2. Se även B.1.12.2.

 

G.9.1.2.2 Anordnande av räckesdetaljer

 

En bro ska förses med skyddsnät över områden där det finns risk för personskador om föremål faller ner från bron. För korsande vägar och gator kan skyddsnätens utsträckning begränsas till trafikeringsområdet enligt VGU.

 

G.9.1.2.3 Anslutande vägräcke

 

Avsnittet utgår och broar förses, oavsett spännvidd, med räcke enligt ovan.

 

G.9.1.2.4 Övergång mellan räcken

 

En övergång ska ha sådana hållfasthets- och styvhetsegenskaper att krafter tas upp och deformationer utvecklas på ett tillfredställande sätt vid påkörningar på broräcket, på vägräcket eller på övergången mellan bro- och vägräcke.

 

G.9.1.3 Utformning av räcke på gång- och cykelbro

 

Gång- och cykelbroräcke ska utformas enligt SIS-CEN/TR 16949.

 

En bro ska förses med skyddsnät över områden där det finns risk för personskador om föremål faller ner från bron. För korsande vägar och gator kan skyddsnätens utsträckning begränsas till trafikeringsområdet enligt VGU.

 

G.9.1.4 Räcke i skiljeremsa

 

Om den anslutande vägen har ett räcke i en skiljeremsa ska även bron förses med ett sådant räcke. Krav på räcken i skiljeremsor enligt ”Krav för vägars och gators utformning” (Trafikverket) ska uppfyllas.

 

Om bärande konstruktionsdelar som t.ex. pyloner och bågar är placerade i skiljeremsan ska räcket i skiljeremsan utformas enligt G.9.2.1.1 och B.1.12.2.2.

 

G.9.1.5 Anslutande skyddsanordningar

 

Krav enligt ”Krav för vägar och gators utformning” (Trafikverket) ska uppfyllas.

 

G.9.1.6 Räckesdetaljer

 

G.9.1.6.1 Skarv

 

En rörlig skarv ska anordnas vid en övergångskonstruktion och vid en övergång mellan bro och bank. I övrigt ska rörliga skarvar anordnas i den omfattning som behövs med hänsyn till rörelser.

 

G.9.1.6.2 Spjälgrind

 

En spjälgrind får inte underlätta klättring.

 

G.9.1.6.3 Skyddsnät

 

Ett skyddsnäts tråddiameter ska vara minst 2,8 mm.

 

G.9.1.6.4 Stänkskydd

 

Om genomsiktligt stänkskydd/bullerskydd så utförs det av minst 10mm skivor av klar ofärgad UV-beständig polykarbonatplast med reptåligt ytskikt.

 

G.9.1.6.5 Ståndare

 

Centrumavståndet mellan ståndare ska mätas parallellt med kantbalken.

 

En ståndare ska placeras vertikalt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3 anger att räckesståndaren får placeras vinkelrätt överbyggnadens profillinje.

 

Ståndare med sträva får inte placeras närmare är 1.0 m till kantbalkens ände.

 

Ståndarna ska placeras vertikalt.

 

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. G.9.1.6.5 Byggherren kan ange att ståndare får placeras vinkelrätt överbyggnadens profillinje.

 

Råd: Ståndarna placeras lämpligen symmetriskt kring brons mittpunkt.

 

G.9.1.6.6 Infästning

 

Ett räcke som är placerat på en konstruktion av betong, stål, aluminium eller trä ska fästas in med skruvar i den konstruktionen. Detta gäller även räckesståndare som placeras på grundläggningselement.

 

Skruvar/gängstänger, muttrar och brickor utförs i rostfritt stål enligt EN 1.4462, (SS 142377) alternativt SMO 254.

 

På en kantbalk av betong på en bro ska infästningen utformas med öppen spalt med minst 40 mm mellan fotplåten och kantbalkens översida och max 60 mm.

 

Ingen undergjutning av fotplåt ska utföras och det ställs stora krav på ytjämnheten på kantbalken och vatten får inte bli ståendes under fotplattan.

 

Skruvgrupper till räckesståndare ska monteras i mall som har samma tjocklek som fotplåten har.

 

Skruvgrupper ska avvägas till rätt höjd och vara godkänt innan gjutning får ske. Muttern ska ha full gänga plus 10 mm och max 30 mm.

 

G.9.2 Verifiering genom beräkning och provning

 

G.9.2.1 Infästning av vägskyddsanordning

 

Infästningen ska beräknas för laster enligt SS-EN 1991-2, 4.7.3.3(2). Dimensioneringsprinciperna i SS-EN 1991-2, 4.7.3.3(2) ska tillämpas även för andra vägskyddsanordningar än räcken.

 

En infästning bestående av skruvar med ändankare ska dimensioneras enligt SIS-CEN/TS 1992-4, del -1 och -2.

 

Om en fotplatta inte ska undergjutas ska det vid dimensioneringen beaktas att skruvarna saknar sidostöd mellan fotplattan och kantbalken.

 

Vid grundläggning med grundläggningselement ska grundläggnings-elementet, grundläggningen och infästningen i elementet dimensioneras enligt SS-EN 1991-2, 4.7.3.3(2).

 

G.9.2.2 Skarvar

 

En skarv i en följare i ett räcke på en vägbro ska ha minst samma bärförmåga för dragkraft som följaren.

 

En rörlig skarv i ett räcke ska dimensioneras och utformas för rörelser enligt G.7.2.1. Vid rörelselängder större än 0,20 m fordras särskilda anordningar för den rörliga skarven.

 

G.9.2.3 Spjälgrindar, skyddsnät och stänkskydd

 

Spjälgrindar, skyddsnät och stänkskydd ska dimensioneras för snösprut enligt B.3.2.4.2. En spjälgrind eller ett skyddsnät ska dimensioneras för den last som verkar på hela ytan utan att öppningar räknas bort.

 

G.9.2.4 Gång- och cykelbroräcke samt fallskydd

 

De konstruktionsdelar som bär upp räcket eller fallskyddet ska dimensioneras enligt SIS-CEN/TR 16949, 4.4.2.

 

Dimensioneringen ska utföras i säkerhetsklass 3.

 

Ett gång- och cykelbroräcke ska dimensioneras enligt SIS-CEN/TR 16949, kapitel 4 med följande tillägg och ändringar:

 

- Vid tillämpning av metod 1 enligt SIS-CEN/TR 16949, 4.4.3.2.2 ska qhk sättas till minst 1,0 kN/m.

 

- Snölast ska beaktas i en varaktig dimensioneringssituation. Lastvärden ska väljas enligt B.3.2.4.2. Lastfaktorer ska väljas enligt B.2.3.2.

 

Ett fallskydd ska dimensioneras för en utbredd last av 0,8 kN/m som angriper vinkelrätt mot horisontala delar men i övrigt med godtycklig riktning. Lasten får antas angripa en horisontell del i taget.

 

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

 

G.9.2.4 Byggherren kan ange att metod 2 i SIS-CEN/TR 16949 ska användas och att metod 1 inte får användas. Det är i så fall lämpligt att byggherren anger värdet på bredden b.

 

Och här tar texten G.10 för skyddsanordningar för järnvägsbroar vid.

 

G.12 Övriga brokompletteringar

 

G.12.1 Belysning m.m.

 

G.12.1.1 Utformning

 

G.12.1.1.1 Belysningsarmaturer och belysningsstolpar

 

G.12.2 Kabelrör m.m.

 

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm, ska utföras i samråd med beställaren.

 

Hänsyn ska tas till genomföringar vid brons konstruktiva utformning.

 

Det ska läggas in 3 st. extra tomrör, Ø110 i överbyggnaden på vardera sidan och som dras ut i vägkant utanför länkplattor. Tomrör förses med dragtråd av nylon. Det ska säkerställas att genomföringar/tomrör dräneras.

 

Lägg/fördela rören med minst 150 mm mellanrum för att kunna få ner gjutrör o vibrostav mellan tomrören.

 

Dragtråd och kabelrör ska märkas med färgmarkering i samråd med beställaren.

 

Samtliga tomrör tillhör Malmö stads Fastighets- och gatukontor. Avtal ska tecknas med varje part att man ligger på egen risk och egna kostnader vid framtida broarbeten.

 

Tomrör får inte fästas mot ytavlopp, då tomrören med dess innehåll riskerar att skadas vid framtida byte/urborrning av ytavloppet.